Tiden går fort

Senast jag skrev här hade jag just fått mitt tredje barnbarn och nu har det dimpt ner både ett fjärde och ett femte också. Livets efterrätt ♥️
 
Det har varit ett par otroligt påfrestande år med covid, trams i familjen, mammas olycka där hon trillade och blev förlamad och min älskade styvpappas cancer och snabba bortgång förra året. Men det här året har ändå lusten att leva börjat återvända. Lusten att hitta på roliga saker. Orken att göra saker. Men kämpar fortfarande med min utmattning så energin är fortfarande inte på topp men har kommit otroligt långt inser jag på dessa år. Mår så mycket bättre. Arbetet med alla ljud (är otroligt ljudkänslig) och andra saker som man inte kan skriva om gör att det är påfrestande men annars trivs jag ju väldigt bra på min arbetsplats. 
 
Världen i övrigt med allt våld och alla krig just nu skapar en oro då det kommer närmare och närmare. Oron gäller inte mig direkt utan framförallt mina barnbarn och min mor. Vad kommer att hända, hur ska man ordna allt ifall något händer mm mm mm .... 
Allt det praktiska och allt det känslomässiga som kommer att följa med ifall det händer något. Men försöker att inte fokusera på det för mycket. Det blir alldeles för många bilar i rondellen som jag kallar det när jag övertänker och inget tar sig ut. 

Ja nu har jag fått skriva av mig lite tankar så får se när nästa inlägg här kommer att skrivas men misstänker att det ligger en bit bort. Det kanske blir många framöver eller kanske inga alls. Nu ska jag försöka njuta av dagen och försöka ta hand om min huvudvärk och onda nacke. 

👋
0 kommentarer